Allt om hur man får pengar ur stiftelser

Fonder att söka pengar ur. Allt om stiftelser, fonder, stiftelselagen, ändamålsparagrafen, urkund, ändamål, stipendier, stöd, pris och syftet med en stiftelse. Att söka pengar ur fonder. Stipendier och bidrag att söka gratis.

Hur man får stipendium och pengar ur stiftelser. Allt om fonder och stipendier.

Hitta rätt bland fonder, stipendier och bidrag för att få pengar. Stipendium är penninggåva, bidrag, till privatpersoner, sjuka, behövande, funktionshindrade, studerande, fotografer, behövande, arbetare, ensamstående, kvinnor, forskare, författare, konstnärer och kulturarbetare osv. Kort sagt, det finns stipendier för de flesta. Det gäller bara att hitta rätt stiftelse.
Att söka pengar ur fonder och stiftelser kräver lite arbete och kreativt tänkande. Det finns gratis pengar att hämta för många.

Ansökan till en stiftelse.

Stipendier söker man genom en ansökan, ofta med en beskrivning av vad man skall använda pengarna till.

Pris

Pris brukar oftast utdelas som erkänsla för något man redan har gjort eller skapat. Kan vara både pengar och ära.
Pris kan man oftast inte söka själv. Det är dock inte ovanligt att det finns möjligheter att lämna förslag på personer som skall få ett pris. Då kan det gälla att trumma ihop kompisarna och lobbygrupperna.

Bidrag i form av ett stipendium – det finns pengar att söka gratis.

Bidrag och stipendium ges för att fylla ett behov eller en del av ett behov.
Stöd, underhåll eller understöd används ofta för bidrag som fyller hela behovet. Bidrag kan t.ex. vara betalningar till en bidragsmottagare eller faktiskt också som frivilligt volontärarbete för något som t.ex. är allmännyttigt.
Ekonomiska bidrag och stöd kan utbetalas av staten, länsstyrelser, EU, regioner och kommuner men också av stiftelser. Bidrag ges ofta till sjuka, för rehabilitering, för personlig assistens, till funktionshindrade och som en form av socialbidrag till fattiga eller utsatta familjer.
Ekonomiskt stöd eller bidrag ges ofta till behövande eller till organisationer och föreningar som har en allmännyttig verksamhet som idrottsföreningars ungdomsverksamhet, patientföreningar, välgörenhetsorganisationer, kulturföreningar, invandrarföreningar, religiösa församlingar etc. Bidrag eller stipendium från allmännyttiga stiftelser är oftast skattefria för mottagaren.
Bidrag och stipendium kan även ges till enskilda personer som idrottsutövare, konstnärer, kulturarbetare, studenter, forskare, skolklasser, ungdomsgrupper o.s.v. för speciella ändamål eller verksamheter men också som bidrag till hjälpmedel eller dyl. för funktionshindrade eller för rehabilitering.

Vad är en stiftelse.

En stiftelse är en egen juridisk person och har till skillnad från bolag och föreningar inga medlemmar eller ägare. Stiftelsen äger i princip sig själv. Stiftelser förvaltar en ekonomisk tillgång eller förmögenhet, en fond, som är avsatt för ett särskilt ändamål som beskrivs i stiftelsens ändamålsparagraf som brukar vara första paragrafen i stiftelsens urkund.
Stiftelsen styrs av en så kallad stiftelseurkund som anger hur förmögenheten eller tillgången ska användas. Stiftelser leds av en styrelse eller ibland en förvaltare och står under tillsyn av Länsstyrelsen i det län som stiftelsen har sitt säte. En stiftelse skall alltid ha en geografisk hemort, som kallas säte.
Det finns en särskild lag från 1996 som kallas stiftelselagen som styr hur stiftelser skall styras, förvaltas och hur pengarna i fonderna skall användas. Det som är viktigt är den så kallade ändamålsparagrafen som beskriver hur tillgångarna eller förmögenheten skall användas.
Länsstyrelserna skall kontrollera att varje stiftelse följer ändamålsparagrafen. Ändamålsparagrafen går i stort sett inte att förändra. Om detta skall göras måste stiftelsen söka om permutation, dvs. ändring av ändamålsparagrafen. Detta tillåts endast om ändamålen med stiftelsen inte längre går att uppfylla.
Det som är viktigt med stiftelser är just att de inte kan ägas utan de är självägande. De som instiftar en stiftelse har inte ägarinflytande över en stiftelse, utan att det är just det som är poängen, att en stiftelse blir en egen självständig enhet utan inflytande från stiftarna eller den som instiftat stiftelsen. Det innebär att ändamålsparagrafen lever sitt eget liv så fort stiftelsen bildats.

Ett exempel på en stiftelse:

Stiftelse: John och Mina Westerbergs Julgåvefond
Ändamål: Julgåvor må tilldelas endast personer födda eller boende i Tanums och Lurs socknar. Behövande ålderstigna, sjuka eller lytta personer äga företräde vid utdelningen.
Förmögenhet i fonden: 1.974.425 kr


Stiftelser med förmögenheten i aktier.

Det finns stiftelser som har sin förmögenhet i aktier, vilket kan innebära risker när börsen kraschar som t.ex. Sparbanksstiftelsen Väst som lyckades utradera hela sin förmögenhet genom att köpa aktier i Swedbank. De delar för närvarande inte ut några bidrag. Tidigare var Sparbanksstiftelsen en stor och viktig sponsor för kultur och idrottsföreningar.
De flesta stiftelser är försiktiga och placerar sina tillgångar i olika fonder och aktier så att förmögenheten i stiftelsen är säkrad genom att vara placerad i investeringar med olika risknivåer.

Skatteregler för stiftelser
För att en stiftelse skall vara fri från att betala skatt krävs att stiftelsen uppfyller något av nedanstående allmännyttiga ändamål:
• vård och uppfostran av barn
• bidrag för undervisning eller utbildning
• hjälpverksamhet för behövande
• vetenskaplig forskning
• stärka Sveriges försvar under samverkan med militär eller annan myndighet.
• nordiskt samarbete

Stiftelser i Sverige

Det finns ca 50.000 stiftelser i Sverige och de allra flesta är allmännyttiga stiftelser. Stiftelserna delar tillsammans ut enorma summor pengar varje år till t.ex. behövande, personlig assistens, rehabilitering, ekonomiskt stöd, forskning, utbildning och sjukvård.


Läs mer om fonder och stiftelser där du kan söka pengar: